I centrum av vår opera finns kärleken mellan två män; Edward och John som båda tvingats fly sitt land p.g.a. sin sexuella läggning.  

Operan börjar i slutet på deras historia i det nya landet.  

John hittar en väska med alla sina saker i hallen till sin och Edwards gemensamma lägenhet. Ett brev från Edward ligger på köksbordet. I brevet blir John ombedd att flytta ut ur lägenheten innan Edward kommer tillbaka. Edward ber om förlåtelse för att han sårar John, vet att han är en feg svikare, men säger att han inte kan göra på annat sätt. Förkrossad, skriver John ett svar som han lämnar på bordet, tar väskan och försvinner för alltid ut ur Edwards liv.  

I de två breven får vi några pusselbitar till vad som har lett fram till det här ögonblicket. Smärtan över hur kärleken som nyss betydde allt, kunde vissna och hur de två som nyss inte kunde leva utan den andre, blivit som två främlingar för varandra. I det nya landet där så många har stöttat dem för att de skulle kunna leva i frihet och älska varandra öppet, har deras historia istället slutat i tragik. Varför? 

Operan gör ett hopp tillbaka i tiden och historien rullas upp. 

Edward har ensam lyckats ta sig till det nya landet från ett land där hans sexuella läggning innebär dödsstraff. Han har kommit ut ur garderoben, brutit upp från karriär, fru och barn men har varit tvungen att lämna sin älskade bakom sig – John. Allt Edward kan tänka på nu är att få ut John så att de kan börja ett nytt liv tillsammans i detta nya fria land där de kan leva öppet och inte behöver dölja sin kärlek.  

Edward blir upptagen som ”vår flykting” av ett lesbiskt par, Anna och Disa, som kämpar för mänskliga rättigheter, jämlikhet och rätten att älska vem man vill. De två kvinnorna kämpar tillsammans med Edward, till en början i motvind, för att han ska få förenas med John i det nya hemlandet. Under tiden blir Edward som en del av deras lilla familj. Genom sin vinnande personlighet lyckas han mot alla odds skaffa bra jobb, inhemska vänner, social uppskattning. Många blir gripna av Edwards öde och börjar stötta honom i hans försök att få ut John. Men när John till slut kommer, under stort pådrag och bejublad av en välvillig omgivning, blir ingenting som de hade tänkt sig mellan de två älskande. I mötet blir det alltmer tydligt för dem båda hur Edward under sin tid i det nya landet har förändrats och blivit del av ett nytt ”vi”.  

Skillnader mellan Edward och John vad gäller klass, bakgrund och utbildning som tidigare inte har spelat någon roll, gör sig gällande. John anklagar Edward för att se på honom som en pinsam främling som hela tiden gör och är ”fel”. Och mot sin vilja måste Edward erkänna för sig själv att det är sant. I det nya samhället finns nya normer som gör att de två männen får syn på sina olikheter, det som skiljer dem åt. Personliga egenheter och ”ränder” som de aldrig har brytt sig om förut bidrar till främlingskapet mellan dem. John börjar känna sig alltmer som ”den andre”. Och det blir obarmhärtigt tydligt hur priset för att bli del av ett nytt ”vi” har lett till att John, i Edwards ögon, har blivit del av det ”dom” som Edward har lämnat bakom sig och inte längre kan/klarar av att kännas vid. Hur de än försöker kan de inte överbrygga den avgrund som öppnar sig mellan dem eller hitta tillbaka till den kärlek de en gång hade. 

Normerna i det nya landet och socialiseringens mekanismer har spelat ut den romantiska föreställningen om kärlekens möjlighet att övervinna allt.