”Byrgittas starkaste sida är just denna tro på musikens berättande och gestaltande, inte bara illustrerande, kraft, och vid genomläsning av texten har man ingen som helst föraning om vilka känslor eller bevekelsegrunder tonsättningen tänker lyfta fram. Unander-Scharin triumferar i idel oförutsägbara poänger.” Lars Sjöberg, Expressen 29 juli 2003

”Det här är musikdramatik på hög nivå. ’Byrgitta’ är så fängslande och musikaliskt intelligent att den förtjänar samma framgång som tonsättarens ’Tokfusten’. De kvaliteter som utmärkte operorna efter den, ’Lysistrate’ och ’Hummelhonung’, kommer här än tydligare till sin rätt. Omsorgen om de vokala linjerna, den musikaliska flexibiliteten inom ramen för ett moderat modernt idiom och förmågan till dramatisk förtätning har denna gång fogats till en libretto som förenar det dramatiska med det suggestivt antydande. Unander-Scharins musik understryker och bär fram, ironiserar och polariserar, utan att någonsin övergå i övertydligheter eller plattityder. Lånen ur andra idiom, exempelvis vespern, är så elegant överförd att man knappt reflekterar över saken.” Thomas Anderberg, DN 30 juli 2003

Mycket god kvalitet.