Platsen: Fotografen Emmas ateljé en trappa upp på Östra Ågatan 25
just invid Fyrisån i Uppsala. Tiden: den 7 juli 1863.  

AKT i

Morgon. Emma ensam i sitt rike – den fotografiska porträttateljén. Hon tänker på Fyrisåns strömmande vatten därute och undrar över sitt liv. Vad är hon? Vem är hon? Andras frågor ekar i henne: Emma, när ska du gifta dig? Men ifall hon gifter sig blir hon omyndig och mister sin självständighet.  Nej, hennes öde är att fotografera och porträttera. Men vem tar hennes porträtt? 

Herman, assistenten, förbereder dagens porträttfotografering. Foto = kemi. Cellulosanitrat, jodkalium, silveroxid… Han är duktig, uppskattad av Emma. Fast han skulle hellre vara assistent åt en manlig fotograf, och ännu hellre öppna egen ateljé. Allt är klart för den vanliga strida strömmen av besökare. Men underligt nog står ingen alls på kö. 

Då störtar Frida in, den stridbara feministiska författaren. Ett oväntat besök – hon dyker upp från en kommande tid. Genast konfronterar hon Emmas och Hermans bekanta värld, säger saker de aldrig hört förut och vill bli porträtterad som bergsbestigare och polarfarare. Emma är omtumlad, men Herman vill inte låta sig rubbas. 

Nästa oväntade besök är matematikern Louise, även hon från en kommande tid. Hon är en visionär i de högre kalkylernas universum, upprörd över att kvinnor anses oförmögna till logiskt tänkande. Den eftertraktade forskningsvägen stängdes brutalt för henne. Ämnet för hennes doktorsavhandling var förändring uttryckt matematiskt, och hon talar vackert om växande träd – det uppfattar Emma som ett personligt budskap. 

Så kommer Elsa, juristen. Ännu ett besök från kommande dagar. Tyst, ledsen, sluten. Säger att hon vill ta sitt sista porträtt. En gång var hon glad, allt var löfte och lek. Men inte nu. Hon har ägt sin vetenskapliga och intellektuella kraft, men mötts endast av hinder och avslag. Nu återstår inte mycket, bara det slutliga sömnmedlet Veronal.

AKT iI

Senare samma dag. Emma och Herman ensamma i ateljén. Herman förbereder: järnvitriol, isättika, natronlösning… Emma tänker på sina syskons barn och ser ut över Fyrisåns strömmande vatten, där tvätterskorna brukar skölja sin tvätt i gryningen. 

Tvätterskan kommer in – säger att hennes roll är just Tvätterskan, utan eget namn, så som också sömmerskor och spinnerskor är utan namn. Hon beskriver sin syssla som också är hennes liv. Byka, ös med lut, skrubba, skölj… 

Olga, kartgravören, gör entré, också hon från en kommande tid. Hennes profession fordrar exakthet, där håller hon huvudet kallt – bara på lediga stunder drömmer hon mer romantiskt och äventyrligt. Herman försöker undervisa henne i den mjuka behagfullhet som behövs till ett kvinnligt porträtt. Men Olga har tankarna på sitt älskade krävande yrke. Ritnål, hammare, stickel… Kartan var hennes värld, men själv tilläts hon inte ta plats, ordinarie anställning avslogs, placering i lägsta löneklass.

Emma ensam. Undrar som barnen: vad ska jag bli när jag blir stor? Kanske en riktig människa? 

Karolina, läkaren, in, även hon från en nyare tid. Mycket bestämd, vill porträtteras i läkarrock och vill undersöka Hermans polyper. Hon är reformator på alla sätt, i klädedräkt och sexualliv – det där med kön är en rörlig materia. Överraskande uppriktig i allt. Men bara en människa, gör så gott hon kan. Gör ni också det? Så gott ni kan? 

Emma och Herman ensamma. Karolinas ord klingar i Emma. Låt inte binda dig… – visst handlar det om Emmas liv? Herman tycks vilja säga något? Ja, han vill öppna egen ateljé, med fästmön och framtiden i blick. 

Emma ensam. Så kommer Robin, en ung kvinna från vår egen tid. Hon berättar att hon hittat en gammal kamera på nätet. Med ingraverat namn: Emma Schenson, fotograf. Adress: Östra Ågatan 25. Något fick Robin att söka upp adressen. Hon känner sig så vilsen. Kanske kan hon få jobb som Emmas assistent? Och den gamla kameran ska väl fungera? Kanske kan hon få ta Emmas porträtt? Robin berättar för oss om Emmas liv, så som det blev. Medan Emma själv minns Fyrisåns strömmande vatten. 

EMMA, fotograf - Lovisa Wahlund Ferm, sopran

herman, hennes assistent -  Viktor Rydén, baryton

Frida, författare & Tvätterskan  -Lotta Bagge, mezzosopran

Louise, matematiker & Karolina, läkare  - Karin Blom, sopran

Elsa, jurist & Olga, kartgravör -Emmi Kauppinen, sopran

Robin, en ung kvinna från vår tid -Laura del Sol Oróstica, sopran

EMMA, fotograf - Lovisa Wahlund Ferm, sopran

herman, hennes assistent -  Viktor Rydén, baryton

Frida, författare & Tvätterskan  -Lotta Bagge, mezzosopran

Louise, matematiker & Karolina, läkare  - Karin Blom, sopran

Elsa, jurist & Olga, kartgravör -Emmi Kauppinen, sopran

Robin, en ung kvinna från vår tid -Laura del Sol Oróstica, sopran