|
Första natten
En samuraj mediterar över den gåta som buddistprästen har givit honom:
– Vad är intighet?
Samurajen har svurit på att lösa gåtan innan klockan slår, och på så sätt uppnå upplysning (satori). Därefter ska han hugga huvudet av den förbannade prästen som beskyllt honom för att inte vara en äkta samuraj. Lyckas han inte lösa gåtan måste han begå självmord eftersom ingen äkta samuraj kan leva med skymfen att vara förnedrad. Rasande över sin oförmåga att greppa den obegripliga intigheten tappar han nästan förståndet – klockan slår!
Andra natten
Ken-San och den kvinnliga berättaren presenterar Shotaro: En trevlig och snygg men lat ung man som fördriver dagarna sittande utanför fruktaffären där han flörtar med alla snygga kvinnor som går förbi. Så kommer en ovanligt vacker kvinna för att köpa frukt. Hon köper den största fruktkorgen av alla, men klagar över hur tung den är. Shotaro erbjuder sig att bära hem den åt henne.
Det blir en lång resa med tåg och till fots. Efter att ha korsat ett stort fält befinner de sig slutligen vid kanten av ett tvärtbrant stup, omöjligt att ta sig över. Kvinnan ber då Shotaro att hoppa ner i bråddjupet. Han nekar bestämt men artigt, men hon står på sig och säger att om han inte hoppar så kommer han tyvärr att bli slickad av en gris. Shotaro avskyr grisar men vägrar ändå att hoppa. En gris dyker då upp och Shotaro slår motvilligt till grisen över trynet med sin spatserkäpp så att den faller ner i avgrunden. Men just som Shotaro drar en suck av lättnad grymtar ytterligare en gris bakom hans rygg, och ytterligare en, och ytterligare en. . .
Shotaro kämpar tappert dag och natt mot tusen och en grisar, men tvingas till slut ge upp. Han blir då slickad av en gris.
Han kollapsar.
– För mycket tittande på vackra kvinnor är aldrig bra!
Tredje natten
En far är på vandring med sin son på ryggen. Sonen är sex år och blind. När pojken pratar upptäcker pappan till sin stora förskräckelse att han har en vuxen mans röst och att han tycks kunna se in i framtiden. Pappan fruktar att pojken ska bringa olycka och bestämmer sig för att lämna honom i skogen.
Sonen frågar om han är för tung att bära, men fadern nekar. Gossen säger att det blir han nog snart och klagar över att till och med föräldrar föraktar sina blinda barn. Fadern skyndar vidare in i skogen och hoppas att han snart ska finna en plats där han kan dumpa sin börda. Plötsligt tvingar pojken sin pappa att stanna:
– Det var här vid foten av just detta cederträd som du för exakt ett hundra år sedan mördade mig. Fadern minns nu allt.
Fjärde natten
Berättaren beskriver hur en man sitter vid en döende kvinnas bädd. Kvinnan ber mannen att gräva henne en grav med en pärlmusslas skimrande skal:
– Markera sedan graven med en skärva av en stjärna och vänta där på mig. Om du väntar i ett hundra år så lovar jag att komma tillbaka.
Solen går upp och ner fler gånger än mannen kan räkna till. När han nästan givit upp sin långa väntan tränger det stilla ur mullen en stängel med en skir knopp. Knoppen slår sakta ut, öppnar sina mjuka kronblad och fyller luften med sin milda doft.
Mannen kysser den vita liljan och förstår att det hundrade året nu är här.
|
